Har precis läst en historia som ja önskar inte skulle va sann men de är den. Gråten sitter i halsen.. Är bara överlycklig att personen har kommit ur den skiten o kommit ur de starkare även om de har tagit tid.
Ja undrar om vissa personer är tankeläsare lr känner av på nåt viss... Mannen som ja trodde va ur mitt liv, lr iaf trodde ja inte han skulle höra av sig än, har hört av sig... Han hade vaknat o tänkt på mig... Så där efter tre veckor... Ja som hade förträngt, ja trodde de.. Visste inte om ja skulle skratta lr gråta så ja gjorde båda, samtidigt. Ja vill inte ha nåt mer me han att göra för ja har en finare i mitt liv nu, men känslorna var närmre än ja trodde... Allt va så intensivt o de va så mkt känslor som inte riktigt hade fått sitt avslut... Han fortsätter o förvirra mig... Ville att de skulle ha gått längre tid till han hörde av sig så ja hade hunnit bli starkare men man får ju aldrig bestämma.... Han fattade nog dock att ja gått vidare för har inte hört nåt mer sen ja sa att ja inte kunde träffa han... Hans halsduk ligger dock fortfarande i min hylla.....
Har bestämt att inget ska få mig låg igen, ja vill inte vara där så gårdagen finns inte me i historien, ja raderar den nu! För i går nådde ja en botten ja inte nuddat på länge nu... O ja hatar de. Men de va bara att bryta ihop o komma igen. Så nu är ja uppe igen, även om de är på skakiga ben..
Den fina vill ha mer i mitt liv NU! Han gjorde mig precis glad så nu kan ja nog sova gott i natt...hihi
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment