Hejdå Nils!

Nu är sista andetaget taget. Nu behöver han inte kämpa mer, lilla änglen. Nu sitter han på sin stjärna o tittar ner o vi kan titta upp efter honom. Tomheten är stor, större än en själv... Men nu är den jobbiga väntan över, nu är de bara att sörja o kämpa sig igenom denna tunga tid som ser oändlig ut. Rikard o Marina är så oerhört starka, ja beundrar er!

Nils kommer för alltid o i evighet finns i mitt hjärta.
En rikigt kämpe.
Älskar dig!

Livet är bra konstigt..

Har verkligen inte haft nån ork lr lust att skriva.. De har hänt alldelse för mkt för att ja ska orka skriva om de nu.

Kan bara säga att livet är såå jävla orättvist, varför kan man inte bara få vara lycklig... Är de för mkt begärt?! Fokuserar alla mina tankar o kraft på Rikard, Marina o Lilla Nils som kämpar på. Finns tyvärr inte mer att göra........ Älskar er obeskrivligt mycket!

Livet blir aldrig som man tänkt sig, de är va ja kan säga...

När livet har såna här vändningar så saknar ja en partner att bara få ligga brevid o inte bry mig om nåt. Men som tur är har ja underbara vänner som alltid finns där o de är så skönt att veta, att inte behöva förklara...

Nog om detta..

Igår spelade Ida o ja minigolf, de är ju liksom vår nu!! O ja vann, ganska stort oxå:)hihi
Sen åkte vi till Snoddas o åt.

Hoppas ja fått en liten kick nu att skriva.

Kramkram